Det hela började för 10 dagar sedan, närmare bestämt fredag den 6 maj. Klockan närmar sig 22 och Rikard har åkt iväg på jour, Hannes sover så gott och jag ligger i sängen och läser en bok då jag plötsligt hör ett litet poff och sen känner hur vattnet kommer. Inte så att det forsar, men det kommer lite då och då. Ringer till Rikard å säger vad som hänt, han skyndar sig att göra klart på jobbet och kommer sen hem.

Jag ringer BB, berättar vad som hänt och barnmorskan tycker att vi kan avvakta lite då inga värkar kommit igång. Barnmorskan säger att om vi blir hemma hela natten så ska vi komma in vid nio för en rutinkoll.

Jag är nu helt uppe i varv å tänker att jag måste byta sängkläder utifall att vi måste åka mitt i natten. Om någon ska komma å ta hand om Hannes.

När det är gjort så försöker jag ändå lägga mig å få lite vila. Sover inte så där jättebra. Värkar kommer å går oregelbundet under natten, men vi behöver inte åka in.

Det blir morgon och det är dax att åka. Först åker vi förbi Hannes faster för att lämna honom där och sen vidare till stan. Det sätts en kurva och nu kommer värkarna lite oftare, men dom är inte så kraftiga. Hon tar sig en titt och känner att det är öppet 3 cm. Vi blir ombedda att ta oss en promenad i hopp om att värkarna blir kraftigare.

Vi passar därför på att åka till Konsum för att köpa lite fika å tidningar.
När vi sen sitter i bilen och är på väg tillbaks till BB så kommer jag på att vi ju lika gärna kan åka förbi Frasses för att få i oss lite lunch, men utanför så blir värkarna värre så nån mat blir det inte tal om.

Vi sätter i soffan utanför BB och tar tid på hur ofta och länge värkarna kommer. Kanske strax före 12 så får vi ett förlossningsrum, värkarna blir starkare, tänker att en dusch skulle vara skönt, men det är bara att glömma då värkarna blir för jobbiga.

Får nöja mig med lustgas istället, inte för att det är just nå gas jag andas in. Nu börjar det bli riktigt intensivt och jag ber om ryggbedövning, men den hinns inte heller med då jag känner att det är dax för att krysta. Från inskrivning tills det att Jonna är ute tar inte mer än ca 3,5 timme. Fort var det gjort!

Även om det gör fruktansvärt ont när man är mitt upp i det så gick det riktigt bra.

Hade bestämt på fredan att jag skulle köpa en lottkupong på lördagen, men av nån anledning så glömdes det bort.. men vad gör det när vi fick högsta vinst ändå! Nu har vi inte miondre än 2 gulklimpar här hemma!