... att ringa till min mobiltelefon. För den har jag liksom lämnat kvar på badhuset i Öjebyn.

Satte mig till ro på en bänk vid kassan och väntade in Rikard och Hannes, min jacka, kofta och mobilen låg inte samlade på ett och samma ställe utan lite här och var. Bara för att det fanns gott om utrymme.

Hade det inte varit för att Rikards syster ringde och berätta att den låg kvar där så hade jag inte upptäck det föns i kväll lr senare.

Att telefonen ligger där gör mig inte så mycket. Jag vet ju vart den är så vi får se när vi tar en sväng till Öjebyn igen.

När vi sen kommer hem så hittar vi inte åt husnyckeln. Kom på just innan vi skulle åka att jag glömt att ta med en badblöja och eftersom bilen var igång så plocka Rikard lös nyckeln från nyckelknippan.

Vi leta och leta i bilen, men ingen nyckel. Var helt säker på att jag hade lagt den i bilen, men blev ändå osäker.

Jag frågar Rikard vilket fönster som kostar minst att slå sönder. Han tyckte inte alls att det var speciellt roligt.

Som tur var så hitta jag nyckeln under baksätet.

För att vi ska klara oss utan jämmer och elände så är det nog bäst att jag inte gör nå mycke mer idag.